De kan köra med vad de vill. Själv är jag aldrig hemma. I mitt liv finns ingen normalitet någonstans. Som det ska vara.
Morfin är bra skönt, men hjälper föga. Bara så du vet. Hostan från förr fortsatte att vara stark som en björn, starkare än rygg och revben som föll likt ett korthus. Fick akut boka en tid hos kiropraktorn och bunkra upp med ett gäng smärtstillande. Junky de lux.
När man redan är inne i det, varför inte fortsätta. Som att äta en halvtaskig yakiniku och totalkraschamagen också? Grisig pensionärshosta, rasad rygg och revben, och trasig mage.
Släng på någon 15 timmars arbetsdag och parkeringsböter på 700 kr och man är inne i bubblan där allt snurrar även med ett medicinberoende på anständig nivå. Det går bra nu!
När jag drar på roadtrips genom landet händer det saker, underbara och härligt roliga ögonblick. Lyckligtvis tillhör en massa disasters inte vanligheterna.
Som när jag oanmäld dök upp som en överaskning på födelsedagsfest hos kompis IL, shoppingrundor, människor i massor, solande i nya parker och strålande vänner.
Små fragment som gör att man klarar resandet, utan att det sjunker under ens värdighet.
Är jag tillbaka i stan, ett Malmö i oväder. Lika bra att det regnar ut nu för om en vecka är det jag som är bye by från allt vad jobbresor heter. Årets överjävligt behövliga semestersommar är inom räckhåll!
2 kommentarer:
Japp, överraskad blev jag minst sagt! Glatt överraskad!
Om 2 veckor är det västkustsdags för mig å tjejorna, å på måndan (v. 31)kommer vi till malmö, du är väl där då?!
Kram
jajamen, jag kommer hem från Berlin på söndagskvällen så på måndagen är jag hemma! :-)
Skicka en kommentar